Deepshit...
Nu - deepshit!
Jag älskar mitt liv, precis som det är. Tänk dig då vad jag gjort under mitt liv. Vad är det som gör att jag älskar det? Jag är född till havet, men ändå född till staden. Mamma är från uppsala. Pappa är ifrån där vi bor nu. Det ända stället jag känner mig säker på... är här. Annars tänker jag hemskt, t.ex. "nu kör lastbilen rätt på mej och jag dör". Nej, här är det inte så. SÅ FRIDFULLT, man känner sig inte säkrare än här nån annanstans. I just saying it. Här är jag trygg, och havet... När vi åker båt en dag, det knappt blåser alls och vi åker ut på en båttur på kvällen, solnedgång och vinden bara smeker och blåser mjukt genom håret... då blir jag lycklig. Det är mitt liv, hur jag VILL leva. Jag är nöjd. Jag tycker inte jag ska ha en häst, jag tjatar inte om ett till djur? visst, jag vill ju ha en egen häst, men .. nej kanske inte. Så mycket slit, helldre en häst jag kan gå till varje dag och bara mysa och ta en sväng i skogen på? varför inte. Jag älskar mitt liv, hur det än är!
Det vart lite kort, men det duger! ;)
KRAM :)
