Ingen, nobody känner Morris på det sätt han verkligen är. Den enda som känner honom från topp till tå, det är jag. Ingen vet hur högt han kan hoppa, ingen vet hur kelig han är. Ingen gör nåt liknande, som han gör mot mig. För det första -> Han förlåter. Jag kan ha gjort något dumt, men han förlåter senast 1-2 dagar efter. En söt, väldigt kelig kanin. Man kan inte hitta en bättre. Alla tror de vet hur han är, men det finns bara en i hans och min värld. Oss. Vi är ett tillsammans. Vi är sammansvetsade, tillsammans. Han vill alla gott, men kanske inte visar det alltid. Han gör mitt liv värt att leva. Han stöttade mig när vi tog bort Findus. Jag önskar att jag kunde se hur Findus har det där uppe. Det sista jag sa... var "Vi ses i himlen hjärtat" ♥ När jag skriver dethär får jag tårar i ögonen, ni fattar inte hur mycket Morris egentligen betyder för mig!! Det är alltid honom jag går till, när det är problem. Han slickar upp mina tårar, och ger mig så mycket kärlek jag behöver, om inte mer. Kommer man fram till honom gör han GLÄDJESKUTT för han älskar oss. Han slickar på oss, TVÄTTAR oss. Han ser oss som hans familj, så det ska vara. Han kanske är äcklig ibland, tror ni jag bryr mig?

Jag ska inte kastrera Morris, han är den han är. Ska man ha kanin - ensam, ska man tåla att man får städa efter den, att den inte är världens lugnaste, men har det goda hjärtat. Det är DET som räknas. Nothing else. Hur den är, bryr inte mig! Det som räknas är hur den är när man är nära den, hur den är när den uttrycker känslor?

Det Morris gör på mig när han skvätter, betyder att han ska skydda mig mot andra hanar. INTE för att vara dum. Jag lovar, den VÄNLIGASTE kaninen som finns! Han vill alla gott, vill göra rätt. Visst, ibland ignorerar han, men hallå? Han är inte ens 1 YNKA ÅR! Folk tänker inte. Kaniner är som dom är, det enda som ska va DÄR när du skaffar kaninen är kärlek. Den ska uttrycka känslor, bli rädd, vara snäll, vara arg och, bli sårad, uppleva glädje.

Morris är det bästa som finns för mig, lika som Pärla och Assi. De ger mig allt stöd jag får, ni är allt! Folk tror de känner djur, men vet ni vad? Pärla.. Är bara rädd. Hon är RÄDD för okända, kan ni fatta? Pärla kanske inte är den keligaste, men jo, när vi inte har besök. Hon ligger vid min sida VARJE natt och tröstar mig. Ni har aldrig vart med om att katten lägger sig brevid dig när du inte ens har täcke, den gräver sig in under täcket, och ligger brevid dig med beröring, utan att du har kläder på?

INGEN fattar. Sluta säg att ni allt vet. Visst, jag har väl klagat på andras djur, men har aldrig sagt till nån annan "Ni får ju uppfostra honom!" Och du som sagt det vet det, tänk efter, plize.

Mina djur HATAR att vara med på kort. De HATAR det. De är inte fina på kort, bara vissa. De ser kanske olyckliga ut, de kanske lever olyckligt? men varför skulle de då komma till en, att älska en människa som dem gör, är det hat? Tror inte det va.

Visst, mina djur kanske inte är normala. Men tror faktiskt de är mest normala. De är som människor själva. Inte går väl du fram till en gubbe och frågar "hur mår du?" Eller? En full gubbe, går iallafall inte jag fram till. Djur kan ju för I TUSAN inte veta hur de är, om de tänker skjuta ihjäl den? Ingen katt är lika gosig som Pärla och Assi är, men ändå försiktig. Ingen kanin ÄR överhuvudtaget som Morris. INGET slår den kaninen.


Älskar er ♥ Ni är alltet jag har, vet ni det? ♥ Hoppas det :) ♥



Älskar er, hoppas ni vet det ♥